Nätfiske (phishing): vad det är, hur du känner igen det och hur du skyddar företaget

Nätfiske (phishing) är en form av nätbedrägeri där kriminella utger sig för att vara någon du litar på, som en bank, en leverantör, ett fraktbolag eller din egen chef, för att få dig att lämna ut lösenord, kortnummer eller företagets inloggningar. Det kommer oftast som ett mejl, ett sms eller en falsk inloggningssida. Ordet kommer från engelskans "fishing": angriparen kastar ut ett bete och väntar på att någon ska nappa.

Nätfiske är den vanligaste vägen in i företags system. Ett enda lyckat meddelande kan ge en angripare tillgång till din brevlåda, dina filer och din bank.

Så går en attack till

1. Brottslingen förbereder ett meddelande som ser äkta ut, med rätt logotyp och ton.
2. Det skapar brådska: "ditt konto stängs", "förfallen faktura", "bekräfta din leverans".
3. Offret klickar på en länk till en falsk sida som kopierar den riktiga.
4. Offret skriver in användarnamn och lösenord och brottslingen får dem direkt.
5. Brottslingen loggar in, läser din post, ändrar betalningsuppgifter eller skickar fler meddelanden i ditt namn.

Huvudtyper

• E-postphishing: massmeddelanden som skickas till tusentals personer.
• Riktat nätfiske (spear phishing): ett meddelande till en enda person med riktiga namn och uppgifter från din webbplats eller sociala medier.
• VD- eller fakturabedrägeri: "chefen" ber ekonomiavdelningen om en brådskande betalning till ett nytt konto.
• Smishing och vishing: samma knep via sms eller telefonsamtal.
• Nätfiske med skadlig kod: en bilaga eller nedladdning som installerar ett skadligt program, till exempel en keylogger som registrerar allt som skrivs.
• Falska inloggningar och QR-koder: en kod eller länk som leder till en kopierad inloggningssida.

I dag använder kriminella också AI för att skriva felfria meddelanden på vilket språk som helst och till och med härma en röst i telefon. Det gamla rådet "leta efter stavfel" räcker inte längre.

Varningssignaler

• Press och tidsfrister: "inom en timme", "sista varning".
• En avsändaradress som nästan stämmer men inte riktigt ([email protected]).
• En länk vars verkliga adress skiljer sig från texten du ser.
• En begäran om lösenord, kod eller kortnummer. Riktiga företag ber inte om det via e-post.
• En oväntad bilaga, särskilt arkiv, eller filer som ber dig aktivera makron.
• Ändrade bankuppgifter i en till synes vanlig faktura.

Så skyddar du företaget

• Tvåfaktorsinloggning för e-post, bank och viktiga system. Ett stulet lösenord räcker då inte.
• En lösenordshanterare, som fyller i lösenord bara på den riktiga adressen. En falsk sida får dem inte.
• E-postskydd (SPF, DKIM, DMARC) och ett skräppostfilter.
• En regel för pengar: nya eller ändrade betalningsuppgifter bekräftas alltid med ett telefonsamtal till ett känt nummer.
• Uppdateringar och antivirus på alla datorer och mobiler.
• Kort utbildning en eller två gånger om året, med ett ofarligt testmeddelande. Människor som vet vad de ska leta efter är det bästa skyddet.
• Ett enkelt sätt att rapportera: se till att medarbetare kan vidarebefordra ett misstänkt meddelande utan att känna sig dumma.

Om någon redan gått på det

1. Byt lösenordet direkt och logga ut från alla sessioner.
2. Ring banken om kort- eller betalningsuppgifter skrivits in.
3. Berätta för din IT-support och kollegorna, eftersom samma meddelande troligen gått till fler.
4. Kontrollera brevlådan efter nya vidarebefordringsregler som angriparen kan ha lagt till.
5. Om personuppgifter kan ha läckt, kom ihåg att GDPR kan kräva att du anmäler det inom 72 timmar.

Snabbhet är nyckeln. Snabb rapportering gör en katastrof till en liten incident.